Så kan Befalla om användas i en mening
- Du kan befalla över ditt ansikte, befall också över dig själv.
- - Varför, frågade han, skulle soldaterna göra sina handgrepp med musköten och hälsa mig, om någon annan vore värdigare att befalla !
- Den är min enda ägodel, och över den har jag att befalla.
- finns det något här, som ni värdigas befalla ?
- Kommer han inte och vill befalla över mig ?
- Men vad värre är-jag måste helt enkelt göra ett besök på Sanna-må sen slumpen foga och ödet befalla, hur som behagas.
- Han är för konungslig att befalla.
- " Får jag befalla, att vagnen genast sättes för ? "
- Sedan må den Högste befalla och styra, som Han för gott finner.
- Din fader, som var ovillig och trög att lära, men hågad och snar att befalla, mindes och förstod blott några av deras ord.
- Han störde folkets andakt, men han var för mycket fruktad för att någon skulle våga befalla honom att lämna kyrkan.
- Nå : jag skall befalla er !
- Och för öfrigt skulle jag icke kunna älska henne om hon lydde mig eller om jag kunde befalla henne.
- Han löd alla människor, och jag hade snart nog kommit underfund med, att man endast behövde befalla honom.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
